Vi såg just filmen Umberto D, som är en av mina favoritfilmer. Hjärtskärande sorglig, men väldigt fin! En gammal man har en massa skulder, och alldeles för låg pension. Enda glädjen är hans hund som heter Flike. Som ni ser liknar den Uno!
I går fyllde Uno 6 månader. Snart är han ingen valp längre!! Jag tror det är vanligast att börja räkna hunden som unghund vid 8 månader. Den här bilden är några veckor gammal.
Hittade den här fina bilden på Unos mamma Cecilia på www.lillstintans.se, kenneln där hon är uppfödd. De är lika!
Ibland hittar han inte bollen direkt, då kopplar han på nosen och luktar sig till den. Han har väldigt bra luktsinne, och gillar att använda det. Men man märker att det krävs mycket koncentration. Jag brukar bara hålla på en kort stund med den här leken så han inte ska bli less.
I morgon far jag till Barcelona och stannar till söndag kväll. Det ska bli jättekul, men jag har aldrig varit borta från Uno så länge! Jag vet att han kommer att klara sig utan problem. Till helgen ska han och Olov till skråmträsk och där trivs han alltid så bra. Det är värre för mig, jag kommer nog att sakna honom mycket. Men resan ska som sagt bli kul, och jag måste väll om inte annat lära mig att vara utan vovven ibland.
Höstlovets sista dag är här, buhu! Hur roligt har det inte varit att få va hemma med Uno varje dag? Att kunna börja dagen med en hundpromenad, som i onsdags, när vi gick ända upp till Gammlia och tittade på nordsamiska kåtor. Eller att åka till en liten stuga utanför Vindeln och se Uno ligga framför en öppen spis och gnaga på en bit näver. Eller att åka på förmiddagsutflykter med kaffe och digestive i ryggsäcken till djupt underskattade platser som plantskolan i Kullaskogen eller ett berg med utsikt över Djäkneböle. Bara att börja räkna dagarna till jullovet.